Jag hade svårt att bestämma mig för vad jag ville bli. Jag skulle i varje fall inte arbeta med tåg, spårvagnar eller bussar. Nej, jag skulle göra något annat. I brist på initiativ från min sida tog verkligheten vid och förde mig till olika verksamheter inom kollektivtrafiken. Jag stannade i Stockholm och hann med att se trafikens olika verksamheter från olika vinklar: som resenär, som konduktör och lokförare, som spårvagnsförare och trafikplanerare och trafikchef. Det har varit trevligt att få träffa alla dessa människor som är med och indirekt påverkar vardagen för så många länsinnevånare. Den samlade kompetensen hos beställaren SL och hos de olika trafik företagen jag hunnit möta har varit inspirerande att få uppleva.
När jag fick frågan om jag ville skriva ned några av mina minnen var jag tveksam, men jag tänkte sedan att lite av vardagen kanske borde beskrivas, inte för att det var min vardag, utan för att så många andra människors vardag också berörs av den verklighet jag har fått uppleva. Någon frågade mig vad som varit bäst och jag fann att det har varit lika trevligt hela tiden.
Boken är utgiven av TrafikNostalgiska förlaget i samarbete med Roslagsbanans Veterantågsförening.